Halo reborn

Nyligen hoppade jag, tillsammans med min gode vän Kalle, över drygt tjugo meter över ett (eventuellt) bottenlöst stup och landade tryggt i vårat rymdskepp. Halo sagans sista del var slut, och denna gång definitivt slut. Jag vet att åter kommer iklä mig Master Chiefs smaragdgröna dräkt och skjuta covenanter på löpande band, men aldrig riktigt på samma sätt. Efter att ha klarat spelet på Legendary, fått min välförtjänta Gamer score, så finns inte längre utmaningen kvar, endast nöjet. För varför pressa sig igenom den ljusbruna köttmuren av flood som de sista banorna i Halo 3 består av, när man nu fritt kan välja de banor som är top notch och mer där till?

Nöjet kommer man långt på för spelglädjen i Halo är enorm, men nöjet blir desto större om det är utmanande också. Att ta sig ann de bitvis orimligt svåra banorna på Legendary, att pröva sig fram, gång efter annan dö för att tillsist komma på hur och med vad man ska tackla situationen. Det är inte mycket som slår det. Jag är där nu i Call of Duty 4, långsamt, check point för check point, tar jag mig genom spelet. Dör konstant, spawnar och börjar om. Riktigt bra spel blir bara bättre om då är svåra, om de verkligen testar spelaren och låter han eller henne pröva sig fram till det bästa sättet för honom/henne att tackla just den situationen.

Det ska dock poängteras att ett spel utan vettig bandesign, utan balans och spelglädje inte blir roligare bara för att det är orimligt utmanande. Ghosts n Goblins är prakt exemplet på det. Men riktigt bra spel blir bara bättre.

Då Master Chief och Arbiter skuttar över stupet, landar i säkerhet och efter texterna börjar rulla upp sig vänder sig Kalle om och tittar på mig. ”Jag vill ha mer,” säger han varpå jag kickt trycker mig fram till start menyn för att börja om, igen. ”Nej, Niklas, jag vill ha mer, från början.” Jag och Kalle, som tidigare varit Master Chief och Arbiter är numera Master Chief och Master Chief. Vi spelar Halo 1, vi ska ta oss igenom hela Halo sagan kronlogiskt, på Legendary. Det är ett härke, men fan va kul det är!